nolltre: fyrtiosju

Hon vaknar häftigt.. känner pulsarna rusa
En smekning som av vindens musa
Kroppen är som Amors båge, spänd
Hon reagerar på impulsen, så välkänd
Det bultar bekant i hennes sköte
Ofrivilligt, frustrerande är detta möte
Ett möte med någon hon inte kan se
Bara förnimma och njutningsfullt le
Hon gnyr, blint hängivet hon stönar
längtan efter orgastiska himlar är maxad, hon bönar…
Han smeker och leker, skakar och bejakar
Tveklöst hon hamnar där till sist
Hon vet ju hur ljuvligt det söta smakar
Precis innan hon bryter det bittra ödets kvist
Hon flämtar, hjärtat hotar med att lämna hennes bröst

Hon ser sig runt i sängen,… ”jag svär på att jag hörde hans röst”

 

2 reaktioner på ”nolltre: fyrtiosju

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *