Hon bejakar sitt möte med illviljan
Hon klyver sig själv med egna ögon
Hon vandrar till kalaset genom snårskogen
Undviker tålmodigt att trassla in sig
Alla sanningar är fulla av taggar
Hela verkligheten stinker avgrundsdjup död

Hon sluter ögonen
Sväller över av känslor
Krypande, kletiga känslor
Var är de kärleksfulla, de klarsynta?
Hon känner hur hennes tankar gör åverkan
på de förut så fina linjerna i ansiktet…

De krockade aldrig denna gång
Bara stötte… ihop..
Samma andetag, samma ögonkast
Slog till, slog fast,
Med ingenting serverat får man ta
Och de tog
Allt var gratis, just då..

Livets fakturor dimper ner just … när man minst anar det..